Energiexperterna Lars Andrén och Gunnar Lennermo ger råd om hur man på ett klokt sätt väljer energisystem
 

Lars Andrén: Författare och föredragshållare inom området energi med solvärme som specialitet. Lars Andrén har bl.a. skrivit ”Solvärmeboken” och ”Värmeboken”. Solvärmeboken är nyligen utgiven i en fjärde utgåva och riktar sig till de villaägare som är nyfikna på solvärmen. Värmeboken är en mycket populär bok (såld i över 8.000 ex) för de som vill optimera sin energianvändning och räkna på vilka systemalternativ som är lönsammast. Lars Andrén har haft ett mångårigt engagemang i Föreningen Sveriges Energirådgivare och varit dess ordförande 2001– 2003. Han är sedan 1995 ordförande i Svenska solenergiföreningen.

Gunnar Lennermo: Energirådgivare i Alingsås och energikonsult. Gunnar Lennermo har också skrivit boken ”Värme till husbehov” som är en faktabok om energi- och värmefrågor i småhus – från valet av uppvärmningssystem till styrning av inomhusklimatet. En oumbärlig bok för den som vill ersätta elvärmen med pellets eller annat. Gunnar Lennermo är dessutom en av Sveriges främsta experter på utvecklingen och dimensioneringen av energisystem i vilka solenergi ingår (till exempel pellets och sol eller fjärvärme och sol).

 

Att välja värmesystem

Det är inte alltid så lätt att välja värmesystem. Det är många saker att tänka på och en hel del information att hämta in och bearbeta. Som en hjälp på vägen har vi, på uppdrag av Aquasol, gjort en sammanställning över några så kallade typhus och vad man just i dessa hus ska tänka på och beakta när man väljer värmesystem.

Vi för några korta resonemang som ska ses som generella och vägledande. Det innebär först och främst att vi inte är fabrikatsorienterade. Kanske ännu viktigare är att varje hus har sina specifika förutsättningar. Det är därför vikigt att se resonemangen nedan som principiella. För mer specifik rådgivning rekommenderar vi att du kontaktar en lokal installatör som på plats kan ta del av ditt hus förutsättningar och föreslå en konkret lösning.

Hus med direktverkande el, öppen planlösning, utan skorsten och ett energibehov för uppvärmning och varmvatten kring 20 000 kWh per år.

För solvärme ett synnerligen lämpligt utgångsläge i de fall det finns ett behov av att byta varmvattenberedare. Just i de fall man står inför ett byte av varmvattenberedare kan merkostnaden för solvärmen hållas låg. Då man ändå ska köpa en beredare kan man till förhållandevis liten merkostnad utrusta denna med alla nödvändiga solvärmekomponenter.

Vill man ta ett steg vidare och frigöra sig från den direktverkande elvärmen går det att byta varmvattenberedaren till en liten ackumulatortank, i bästa fall med bibehållna måtten 60 x 60 cm (om det behövs). På så vis kan beredaren (eller den nya ackumulatortanken) bli hjärtat i ett nytt värmesystem och varifrån man kan dra en mer eller mindre komplett radiatorkrets.

Vill man minska el-beroendet ytterligare (solvärmen har ju ersatt en del av elen för varmvattenberedning) kan t ex en vattenkyld pelletskamin eller vedeldstad anslutas till tanken. En lite enklare variant är att inte välja en vattenkyld eldstad utan bara luftkyld. På så vis kan man till stor del förlita sig på förnybar energi där biobränsle står för huvuddelen av uppvärmningen och solen för minst hälften av varmvattenberedningen.

Systemet kan byggas ut efter hand, det viktiga är att man börjar med ackumulatortanken.

Hus med vattenburen elvärme, utan skorsten och ett energibehov för uppvärmning på 30 000 kWh per år.

En av de första saker man ska tänka på om man har en el-panna som ska bytas ut är att byta ut denna mot en ackumulatortank med motsvarande el-effekt. Med ackumulatortanken skapas ett utgångsläge där man fritt kan välja vilka värmekällor som skall användas. Det går utmärkt att ansluta solfångare. Vill man elda med pellets eller ved går det också bra. Här finns ett brett utbud av eldstäder att välja mellan, allt ifrån enkla vattenmantlade braskaminer till mer helautomatiserade pelletspannor. På något sätt får investeringsviljan och bekvämlighetskraven avgöra valet. Det är en fördel om ackumulatortanken kan placeras centralt i huset, men inte krav. Det enklaste är många gånger att placera ackumulatortanken där el-pannan har stått. Till ackumulatortanken kan man också ansluta en värmepump som basvärme och som dessutom förtjänstfullt kan kombineras med solvärme.

Det fina med ackumulatortanken är först och främst att den inte är så dyr och sedan kan man kombinera olika energislag och framför allt utnyttja solen optimalt.

Större hus med vedpanna och ackumulatortank (en eller flera) med en årlig vedåtgång på 35 m³ per år.

Här är det självklara komplementet solvärme. Den stora förtjänsten med solvärme i det här fallet är att eldningssäsongen nästan kan halveras. Och allra bäst är att det vi kallar låglasteldning kan undvikas helt och hållet. Låglasteldningen innebär låg verkningsgrad och onödiga utsläpp, nä då är det betydligt bättre att utnyttja solvärme.

Har man en fungerande vedpanna med ackumulatortankar som inte är allt för till åren gångna är det ett av de billigaste sätten att värma sitt hus. Har man tillgång till egen ved kan bränslet i det närmaste betraktas som gratis. På så vis är den traditionella vedeldningen oslagbar, även om det innebär en hel del arbete. I och med att ackumulatortankarna finns blir det en förhållandevis låg kostnad för installera solvärmen,. .

Den praktiska vinsten är stor och sannolikt spar man också in 20-40% av den årliga bränslemängden. Även om det är svårt att räkna hem investeringen är det ändå många vinnare, t ex latmasken och miljön.

Hus med oljepanna, separat pannrum och skorsten, oljeanvändningen ligger runt 3 m³ per år.

Att elda olja är ingen bra affär vare sig för plånboken eller miljön. Nu har det också politiskt målats upp mål att Sverige ska frigöra sig från sitt oljeberoende fram till år 2020. Det innebär att det finns många skäl att byta ut sin oljepanna och där det starkaste helt enkelt är ekonomin.

Ett självklart alternativ till oljeeldning är biobränsle. i första hand någon form av pelletspanna. Man kan förvisso tänka sig en vedpanna men då måste man vara medveten om att det är en helt annan egen insats som behövs för att hålla värmen och även vissa praktiska saker som utrymme för vedlager, möjlighet att kapa och hugga veden osv. Man skall även vara försiktig med att börja använda ved som bränsle om det finns många bostadshus i närheten. Även med bra utrustning kan vedeldning ibland bli störande för grannar.

Pelletsledning är däremot praktiskt väldigt nära oljeeldning. Den finns idag helautomatiserade pelletsanläggningar (frammatningssystem, brännare, pannor och askutmatning) som i det närmaste är lika ”självgående” som oljepannor. Det finns också stora ekonomiska och tekniska fördelar i att utnyttja den befintliga skorstenen (som förvisso sannolikt måste utrustas med ett nytt insatsrör). Huset mår sannolikt bara bra av att ha en varm murstock.

I samband med pelletseldning känns det väldigt naturligt att rekommendera solvärme. Solvärmen halverar eldningssäsongen och kapar på så vis bort den så kallade låglasteldningen som drastiskt försämrar bränsleekonomin men också ger onödiga miljöutsläpp och samtidigt ger onödigt extraarbete.

Solvärme och pellets är därför något man starkt kan rekommendera till de villaägare som idag har oljeeldning.

Vad gör jag först?

Det första man ska göra är att inventera förutsättningarna: Finns det lämpliga tak eller andra utrymmen för solfångarna? Hur kan jag dra rörledningarna mellan solfångarna och ackumulatortanken (alt. varmvattenberedaren)? Var kan jag placera ackumulatortanken?

Efter inventeringen och om den faller väl ut bör man kontakta en leverantör eller ännu hellre en lokal installatör. Dessa kan hjälpa till att dimensionera och föreslå ett systemalternativ som de samtidigt kan lämna en offert på.

Före beställning är det bra att besöka en referensanläggning. På plats kan man ta del av en rad olika praktiska förutsättningar och få värdefulla tips och råd. Det är också bra att via referensen få ett kvitto på installatörens och leverantörens långsiktiga servicevilja och ambition att följa upp anläggningen.

Vilken solfångare ska jag välja?

Det finns egentligen två solfångarmodeller att välja mellan, dels de vi kallar vakuumrör och dels de vi kallar plana och glasade solfångare. Den senare är vanligast och har en marknadsandel kring 60 %.

Vilken modell som är att föredra är omöjligt att generalisera. Det man först och främst ska säkerställa är att solfångaren är testad av SP – Sveriges provnings- och forskningsinstitut eller motsvarande ackrediterade provningsinstitut. Därefter kan man börja titta på prestanda, kostnader och garantivillkor. Mest intressant borde den solfångare vara som har högst prestanda per investerad krona under solfångarens livslängd.

I vissa fall är det lättare att rekommendera plana solfångare och i andra fall kan vakuumrörssolfångarna ha avgörande fördelar. Generellt kan man säga att den plana solfångaren är billigare och kan också lättare integreras i taktäckningsmaterialet.

Lars Andrén
Ordförande Svenska solenergiföreningen

Gunnar Lennermo
Fristående konsult